Melanie Morell - livet, kärleken & familjen

Eller avvänjning kanske man inte kan kalla det, vi ska nog ta bort nappen helt. Inatt hade vi första natten utan nappen. Det märktes.. Mycket gråt & skik. Dock så hade hon sovit borta över lördagsnatten och hon var i lite oblans med sömn, så hon var sjukt trött också. Men när hon hade sovit hos sin Baba & Didda under lördagsnatten, så berättade Ljuba att hon inte hade haft någon napp hemma och då hade Belle fått klara sig utan. Det hade gått bra, sa hon.

Då såg vi det som en liten vändpunkt, att nu tar vi bort den. Men det gick inte jättebra här hemma kanske, men så kan det ju vara. Men hon har iallafall inte haft nappen sedan igårkväll. Ingen på dagis heller och hon hade inte tjatat om den där, berättade fröknarna.

 

Men visst, hon gnällde imorse efter den. Men jag berömde henne jättemycket över att hon sovit en hel natt utan nappen. Mormor gav henne och en massa beröm på morgonen. Så det är väl det som vi får göra nu. Prata bort tjatet om nappen, ta bort fokuset från nappen och berömma henne megamycket när hon klarar sig utan den.

Jag tänkte först att vi skulle hänga upp napparna i Pippiparken eller ge dem till kaninbebisarna på Ängelholms Hembyggsgård, men jag är rädd att efter att vi nu tagit bort napparna helt och sedan plockar fram dem till "överlämningscermemonin" så kommer hon vilja ha tillbaka dem.

Haha, just nu säger jag att de är kvar hos morfar och att vi glömde dem där. Då säger hon bara att jag får åka och hämta den ^^

 

Men nu har jag letat upp alla napparna i huset (hoppas jag) och tar bort dem, så att Belle inte kan hitta någon och stoppa i munnen. Nu är det faktiskt slut med nappisen. Hoppas det går bra och inte alltför mycket gråt...

 

Min duktiga tjeja <3